"Kod för att importera min blogg till Nouw: 7534533587"
gadonkydonk 😂
Woho skolan starta förra veckan och redan träffat nya grymt grymma människor som jag ser fram emot att få lära känna bättre ✌😄 speciellt en tjej som jag tidigare haft en rätt laddad dispyt med som jag nu knappt kan fatta hur fan jag tänkte då för denna tjej e fan bland de bästa jag träffat, ett hjärta av guld ❤
Klassen e grym med goa klasskamrater och lärarna är sig samma trevliga å goa dom me😊
Finns inget ont att säga om fellingsbro folkhögskola 🖒🖒🖒🖒🖒
Börjar komma i ordning i mitt nya boende som är ett hus på 90kvm som jag hyr på samma gata som jag tidigare bodelning ihop med maken.
Älskar mitt nya hus😍 och barnen börjar vänja sig.
Så mycket man måste tänka på att göra när man ska skilja sig. Bara så tacksam över att ha kvar min make som min bästa vän istället, han är guld värd för allt han ställt upp med i separationen.
Imorgon är en ny skoldag och jag längtar att få komma dit trots att man saknar barna lite på dagarna ❤
Gadonkgadonk my friends😘
Nej mina val är inte en 30 årskris
Nu var det länge sedan jag skrev något här då det varit mycket i mitt liv jag valt att hantera på annat sätt än i skrivandets terapi.
Många som tycker jag valt fel val, jag har gjort många besvikna men också väldigt många som förstår mitt val och anser jag gjort rätt för framtiden och dessa människor värnar jag högt om då dem ser mitt bästa i saken.
Det är så att jag har valt att lämna min själsfrände och bästa vän, Fredrik, som jag levt ihop med i 6.5 år och varit äkta makar med sedan 2013.
Inte för att jag slutade älska honom, även fast det kommit att ha blivit enbart vänskapskrets nu, utan för att jag är tyvärr en person som behöver mycket bekräftelse, kärlek, närhet i alla dess former vilket Fredrik tyvärr ej var kapabel till att ge mig längre i den mån mitt hjärta så gärna saknade.
I många år gick jag och försökte anpassa mina behov till hans nivå men något saknades, närheten, att känna sig speciell. Jag började känna mig äcklig och oälskad, inte för att han skulle varit elak för det var han verkligen inte. Fredrik är perfekt på många sätt och världens raraste men tyvärr matchade inte våra behov närhet. Jag önskar jag hade klarat att bortse från detta men i åratal har jag försökt att ignorera det mitt hjärta så högt skrek om men önskan efter kärlek förvandlades till bitterhet.
Många av er som känner mig vet jag har ett temperament men också väldigt glad och fjantig men temperament försvan och glädjen tynade bort och ersattes med bitterhet, och jag började hata mig själv för att jag kunde komma på mig själv bli arg på Fredrik över småsaker som tex för han tog på vår dotter sin tröja på ett sätt som jag inte hade valt. Helt onödiga små saker retade gallfeber på mig och jag kände mig allmänt bitter i vardagen och det som gjorde mig till den jag egentligen är försvann.
Maylee började fråga mig varför vi alltid bråkar eller är arga, och det gav mig ett uppvaknande. Jag vill inte att mina barn ska växa upp till två bittra föräldrar som inte visar varandra kärlek, jag vill inte att hon ska känna att hennes föräldrar alltid bara bråkar.
I januari 2015 var första gången jag talade om för Fredrik att jag kommer lämna honom men då äntligen tog han tag i det och ville förbättra vår relation med hjälp från parterapi, mycket förbättrades och det gick mer upp än ner men närheten och kärleken fanns fortfarande inte i den mån mitt hjärta behövde.
Så när maylee åter igen frågade varför vi alltid bråkar och frågade varför jag så ofta åkte bort från dem(åkte ju inte enligt mig bort från mina barn men självklart var det så hon såg det) så bestämde jag mig för där och då att livet är för kort, livet ska man leva och man förtjänar att vara lycklig här och nu.
Så jag släppte bomben och inget har blivit sig det samma efter det. Allt gick väldigt snabbt och självklart känns det jobbigt, detta var inget lätt beslut men det behövdes göras. Jag är lycklig för första gången på länge, jag känner mig inte ensamhet eller saknad som jag tidigare gjorde, jag är en bättre mamma och det har aldrig varit så bra mellan mig och Fredrik som nu, jag accepterar honom och respekterar honom mer nu än då.
Jag kommer aldrig ångra min tid med Fredrik för han är en del av mig och han kommer nog alltid förbli min allra bästa vän och jag kommer alltid älska honom för det.
Vad framtiden har att bringa vet man aldrig men i dagsläget är det bästa att gå skiljda vägar och vara lyckliga var för sig.
Ha er en toppen dag nu så får vi se om det blir fler inlägg inom kort ❤💋
Några av Sista tidens alster ❤️
Sköldpadda nyckelring ❤️
Blev klar med storbeställningen ✌🏻️virkade supermario blommor pizza Coca-Cola kantareller bacon melon pommes banan morot pastaskruvar
Virkade en mössa till mig själv ✌🏻️
En uggla och ett armband som matcha mössan
En till uggla
Lilla Olof ur frost
En liten dopdocka som såldes på auktion vars pengar går till autismen
Liten docka
Ugglemobil till barnvagn och ett till skötbordet fin fina virkade ugglor😉
Liten skallra fjäril till nyfödd bebis i gåva
Inget virkat men skapande ljusstake
Mössa till yngsta dottern
Mössa till äldsta dottern
Totte till yngsta dotterns förskola
Virkade ramar som dekoration
Virkade ponnys ponny-Lees som jag kallar dem
Virkade kakor i present
Virkad kulglass
Dotterns sjal blev klar
Liten virkad kanin till salu
En liten nyckelring virkad kossa blev klar idag
Nu håller jag på med en kofta eller poncho eller sjal WHO knows, en topp och så ska jag börja med en liten panda ☺️👍🏻
Kanske dags för ett inlägg igen då ❤️ inlägg1 Penny-Lee med nötallergi
Mycket har hänt under de senaste veckorna tänkte jag gör olika inlägg om dem beroende på vad dem handlar om.
Inlägg1:vardagen, Penny-Lee fick en anafylaxi av nötter 😱😭
Inlägg2:virkning och skapande.
Inlägg3: min resa med Coachfit 😄👍🏻
Okej börjar med inlägg 1.
Penny-Lee är snart 20 månader(drygt 1 och 1/2 år) på sin födelsedag så fick hon marsipan vilket visade sig var en väldigt dum idé, hon började kräkas och blev uppsvullen i ansiktet, blå runt munnen, röd i ögonen och utslag på bröstet. Det blev akuten. Visade sig hon är allergisk mot mandel, BARA MANDEL som vi fick det förklarat. Så mandel bojkotta vi helt för henne.
I söndags så var det ännu värre😭
Hon fick i sig cashewnötter,
hon blev genast röd i ögonen,
svullna upp i ansiktet,
och kaskad spydde så vi gav henne sin medicin, areus, som läkare ordinerat, men hon blev sämre så vi gav en till.
Hon somna och var utslagen då hörde jag hur hon började väsa😱😭 ringde snabbt 1177 som sa vi genast skulle tillkalla ambulans .
Vi ringde 112 men eftersom vi bor så långt bort hade det tagit dubbelt så lång tid än att åka själva.
Maken åkte genast med henne medans jag stannade hemma med maylee. Väl inne på akuten på Usö så fick hon beta tabletter och något mer har jag för mig, när jag väl fick tag på dem så hörde jag Penny-Lee tjoa och leka glatt i bakgrunden , det stilla mammahjärtat.
Men de var tvungna att stanna kvar över natten eftersom chansen fanns att hon kunde få ett efterchock. Så dem stanna.
Dagen efter fick de prata med läkare som gav dem instruktioner om nötallergi.
min dotter är allergisk mot nötter, känns jätte läskigt.
Men när de kom hem så hade de sprutor och tabletter och flytande areus som hon är tvungen att ha med överallt, så vi har plockat ihop det i en liten akutväska med information och upplysningar om anafylaxi och nötallergi.
Jag har mått fruktansvärt dåligt efter det och är helt psykiskt slut efter allt, för på det så har hon börjat kräkas ofta, vi tror det är kroppen som inte riktigt ställt tillbaka sig.
Så idag började hon kaskad spy igen och jag fick panik och tankarna bara yrade omkring att nu kommer det, nu dör hon, nu har hon fått anafylaxi igen jag har haft ihjäl henne.
Ringde min makes jobb då dem inte får ha mobilen på, han ringde upp efter en stund och då hade jag totalt hamnat i en panikångestattack och bara grät men inget hade visat några problem på Penny-Lee men så tänkte inte jag, jag kände bara att nu händer det snart.
Maken kom hem och efter en stund när jag märkte att mitt barn mår helt bra så började logiken komma tillbaka och ångesten lägga sig och maken kunde åka tillbaka till jobbet. ❤️
lilla pluttan❤️
Gårdagens alster, super mario köttätande blomma.
Har en vän som beställde en super mario blomma, jag har gjort en tidigare och har två stycken på beställning.
Nu ska jag återgå till mitt virkande.
Trevlig påsk på er ❤️ kram
Lite mer virkande
Jag virkar även på beställning, här nedan kommer några som sålts. Ni kan hitta alla mina verk på Facebook där ni söker på "Draklilja design🌸virkat och annat skapande". Ni som beställt och varit nöjda får hemskt gärna lämna omdöme där.
En virkad duk, min allra första och första gången jag försökt gå efter ett mönster gick sisådär men övning ger färdighet , blev en gåva till min mormor😍❤️
Dessa är på beställning och har lite kvar att göra, mina saker är gjorda på Frihand därför blir inget det andra helt 100% likt utan får sin egna lilla unika tutch så dem som beställer kan ärligt säga att dem är de ända i hela världen som har en sådan.
En liten domherre som min svärmor fick som tacksamhetsgåva ❤️
Sen några av mina senaste ponnylove's ❤️
Dessa fick mina döttrar, den stora fick vingar i efterhand.
Lillan fick en skallra i sin💓
Äldsta dottern fick sin i födelsedagspresent ❤️
Denna ponny var en beställning❤️
Och det var även de sistkommande nu❤️💚💜
Denna nyckelring är fortfarande till salu för 50kr vid intresse sök mig på Facebook ☺️❤️
Kram på er💓
Veckans virkande
En liten pony född🐴💓
En virkoholics bekännelser
Helt galen i att virka, verkligen helt besatt, alltså på riktigt beroende, kan sitta helt maniskt med smärta i händerna pga karpaltunnelsyndrom och virka hela nätterna. Jag lärde mig virka i april i fjol och virkar på Frihand för jag fattar ännu inte hur jag ska följa mönster. Såååå himla kul att skapa nya saker och blev fast direkt.
Jag har velat lära mig virka sedan jag var ensiffrig och många har försökt få mig fatta men jag har inte hajat ett skvatt.
I januari förra året så fick jag beskedet att en av mina närmsta och finaste vänninor hade gått bort i cancer, det kom som en chock för mig för hon hade hållit det hemligt från mig.
Om jag känner henne rätt så vet jag att hon inte berättade för hon visste om min graviditetsdeprission och jag födde min andra dotter i samma veva som min vännina fått sin dödsdom, så jag har efter mycket funderingar kommit fram till att hon inte ville tynga mig mer samt att hon inte orkade ta min sorg, för hon var den som tröstade mig när jag fick beskedet om att min kusin tagit livet av sig, så hon visste hur förstörd jag blir.
En gammal bild på mig och min vännina❤️
Min vännina är en konstnärssjäl och var superduktig på att virka, hon kunde sitta länge och försöka lära mig hur man gjorde och inte blev hon det minsta sur eller irriterad över att jag var så trögfattad, hon är verkligen en så vacker själ som togs ifrån oss allt för tidigt.
Hennes död kunde jag inte acceptera, det var inte verkligt , och allt runtom mig började bli lika overkligt, och iumed min tidigare depression blev jag mycket sämre och blev orkeslös, utmattningsdepression.
Men jag med adhd kunde inte vara stilla i sinnet även fast jag satt i soffan eller låg i sängen som en grönsak. Men jag orkade inte ens rita, det var fruktansvärt jobbigt att inte orka något och leva i en bubbla med en då trotsig 3(4)åring och en 6 månaders, jag kommer faktiskt inte ihåg så mycket av det halvåret, allt jag vet att utan min make hade jag aldrig klarat det.
Men så en dag i april bestämde jag mig bara helt plötsligt att JAG SKA LÄRA MIG VIRKA, så vi åkte och köpte garn och Virknålar och så när barnen lagts satte jag på en youtube-video med hur man gör luftmaskor vilket är typ "the basic" för en nybörjare, sedan titta jag på en till video om hur man gör fasta maskor, det är typ "fortsättningen" "vändningen" av luft maskor för att det ska bli något.
Sedan stängde jag ner datorn och vara körde på om och om igen och provade ut olika sätt och varianter och tittade vart jag tog vägen någonstans efter varje maska, på så sätt lärde jag mig virka☺️ och detta blev slutresultatet av mitt första virkprojekt...
Sedan fick jag massa papper, av en vännina från skolan, med många olika maskor med enkla beskrivningar och vad dem hette.
Jag tog virknålen och satte på en dropps-video eller youtube-video för varje ny maska jag ville lära mig, jag kunde pausa och spola tillbaka, pausa och spola tillbaka flera gånger om och om igen för att det verkligen skulle fastna i huvudet och i känslan.
Här har ni några alster från i somras som var mina övningsprojekt...
Mina favoritnaskor eller mönster är bubbelmaskor och stjärnmönstrertekniken som ger otroligt häftiga effekter, men halvstolpar är nog det jag använder mig mest av för att dem är snabba och enkla☺️
Detta är bubbelmaskor
Och denna har stjärnmönster
Här är mina senaste alster som är gjorda under december, januari och nu februari...
En liten ugglesnutte...
Mia and me docka
En super mario blomma...
En super mario mössa...
En kokonkofta av mormorsruta...
Ugglemobil ...
Ugglemobil...
Ugglemobil ...
Ugglemobil...
Mössa...
Drakmössa...
En liten Penny-Leefant💓....
Queen bee🌸...
En liten svanprins 💓
En liten my little pony...
Ja nä det är mycket mycket mer men orkar inte lägga upp allt här nu så det blir en annan gång☺️ pussåhej🌸💓
Ny hobby, barnbok!
Jag har ända sen barnsben älskat att skriva, jag har alltid drömt om en karriär som journalist eller författare, författarinna var och är en enligt mig fortfarande ett drömjobb.
Men med min adhd så har jag svårt att slutföra saker och har alltid 100000 påbörjade projekt. Jag har säkert gjort 100 olika böcker men aldrig renskrivit någon, så jag har mest hållt mig till dikter och noveller.
Men efter att min vännina (
http://lifeofemiepersson.blogg.se/ ) skrivit och illustrerat en barnbok blev jag så himla motiverad att verkligen försöka börja och slutföra en jag oxå ☺️
Äldsta dottern är 5 år, och hon tycker den var väldigt bra, så det viktigaste kritikern har alltså redan gett mig högsta poäng 😂 det blev många funderingar och frågor kring boken som jag glädjligen svarade på. Detta blev ett väldigt bra sätt för mig att prata med min dotter om viktiga frågor i samhället, så jag kommer fortsätta att skriva och illustrera barnböcker om viktiga frågor jag gärna vill mina barn ska tänka på. ☺️
Jag skrev allt på skrivmaskin som jag köpt på Erikshjälpen.
Var en väldigt härlig gammeldags känsla att sitta och slå på den, men krävs nog lite mer övning för mig innan det blir bra ☺️
Boken handlar om ett litet barn som mest av allt älskar att vara fin, för vem i världen gillar inte att vara fin?.
Alla tycker olika, vi måste bara acceptera och respektera varandra, inte utefter normer utan efter vem det är❤️
Tro på dig själv, annars kan de gå käpprätt åt halvvarve
Att älska någon så högt och så äkta och rent förstod jag inte att det var möjligt, tror ingen förstår de fören dem har sitt barn i famnen för första gången.
Dessa barn är dem som kan få mig glad oavsett om jag mår som en påse med skit. Dem får mig alltid må bättre när de tokar sig.
När jag väntade min första dotter så ville jag avsluta alla mina mediciner medans min dåvarande psykolog ville höja dem och sa rakt ut, " du måste göra abort och tänka på sig själv!" Jag vägrade så klart, då ville hon att jag skulle skriva på ett godkännande att låta sociala ta mitt barn. Jag undrade om hon var dum i huvudet på riktigt. Jag menar, hade jag fått något psykbryt efter förlossningen så hade ju bebisen fortfarande sin pappa, sina farföräldrar, morföräldrar, moster, morbröder, faster etc så varför ville denna människa göra mitt liv till ett helvete? Tydligen, vad jag fått höra av andra så är det lite av hennes livsuppgift, att göra livet så jävligt som möjligt för sina patienter. Jag gick aldrig till henne igen, men jag avslutade alla mina mediciner ändå utan hennes vetskap om det. Min pappa ville polisanmäla henne men jag orkade inte hålla på. Det är helt sinnessjukt att hon fortfarande jobba där. Men jag älskar att gå förbi henne när mina 2 barn är med,fina uppfostrade lyckliga barn. Jag älskar den blicken ! Och så tänker jag på vad fan hade hänt om jag vore så dum och litade på denna människa och gjort abort? Hur många människor har inte litat blint på sin psykolog och faktiskt trott att psykologer är till för en att må bättre? Hur många kvinnor har hon lyckas göra abort?... Men sen att jsg skulle skriva under blanketter från soc om att dem får komma in i våra liv och se hur det går och sen ta Barnen. alla dem jag känner som haft kontakt med henne varnade mig innan jag började där men jag dömer aldrig en människa efter deras rykten, men önskar jag hade gjort det den gången, jag kunde inte ha ett enda samtal med henne för jag var verkligen rädd för hennes reaktioner och uttalanden, aldrig i hela mitt liv mött en människa som betet sig som henne eller låtit som henne, jag och min make var tydligen inte dem ända som gett henne smeknamnet hitler. Hon är hemsk. Ni hör ju hur fel denna människa är, jag önskar att vi anmälde henne. Tänk att den kvinnan ville att jag skulle mörda min älskade bebis. Tänker ofta på detta, vad är det för ett psyki som får jobba med ett så känsligt jobb.
Så nu känns det xxxxxxtra bra när jag ser henne. Jag vill trycks upp hela mitt liv framför hon någongåmg.
Utan mina barn hade jag gått under. Jag har blivit lugnare oftare, och lycklig med färre problem. Lyckligare och tryggare. Att få höra av de andra lärkana berättar hur mycket bättre jag blivit under de åren måste kännas som en käftsmäll för den där 😠
Men nog om den häxan, jah älskar mina barn så otroligt mycket 💞 och dem har gjort mig till den jag är idag och jag är evigt stolt för det😉
(Här har vi byggt en koja och hade tebjudning med deras farmor 😃)
Det ingen ser...
UNDER YTAN
Att LIDA av Autism och ADHD känns ibland lite som att vara karaktären mr jykell och dr Hyde.
NOTHING ELSE THAN DEEP AICING SADNESS IN THOSE DEPPBLUEEYES
Så hemskt trött på att huset ser ut som ett bombnedslag,
så fruktansvärt trött på att städa det här huset hela tiden och så himla trött på att bli motarbetad hela tiden,
så sjukt trött på att inte kunna göra någonting annat än att springa och städa eller ha koll på barnen.
Så trött att jag inte vet hur eller kan fixa de där rummet,
så trött på att jag inte tar tag i körkortet så jag skulle kunna åka med dem tomburkarna eller åka till återvinningen med allt skit,
så trött på att barnen skriker och som är på mig jämt varje sekund så fort jag försöker göra något annat,
så trött på att få rensa och städa skrubben där nere som ändå bara stökas till igen så trött att få städa trappan ute varenda gång när det ändå bara dras upp massa skit igen,
så trött på att sovrummet är fyllt med leksaker och kläder överallt,
så trött på att hela hallen är smokat med möbler och leksaker så man knappt kommer fram,
så trött på att jag inte klarar av att bara fixa allt ,
så trött på att jag inte klarar renovera och rusta,
så trött på att jag inte klarar städa källaren,
så trött på att det är så fruktansvärt kallt i hela huset nästan jämt,
så trött på att det inte går att tända lampan på badet,
så trött att all tvätten aldrig tvättas nån gång, så trött på att jag varken kan eller orkar fixa tvätten,
så trött på att inte kunna planera köket och inte kunna se hur det skulle bli bäst,
så trött på att jag måste tjata,
kan bli så trött på barnen ibland ,
så trött på min make ibland,
men är så jävla trött på mig själv jämt,
så trött på att ha så dåligt samvete över vilken hemsk människa jag är,
jag ör så trött på att vara en hemsk människa,
så trött på att hela tiden oroa mig för vad andra tycker och tänker om mig,
så trött på att vara ständigt orolig och rädd över om något skulle hända mina barn,
så trött på att vara beroende av nässpray ,
så trött på att fixa och fixa men allt bara blir skit gång på gång på gång,
så trött på att inte vara tillräcklig,
så trött på att jag verkligen tror/tycker/vet att det inte är jag och lägger allt ansvar på maken,
så trött på att jag inte ser eller förstår allt min make gör,
jag känner verkligen att han inte ens gör hälften av det jag gör, jag verkligen vet det, men så kommer jag tänka på texempel såna här stunder och anar att han faktiskt måste göra mer än vad jag tror/känner men jag kan verkligen inte förstå, jag kan inte se, jag kan inte greppa det, jag vill verkligen få det svart på vitt konstaterat att han gör mer än vad jag tror, det måste han ju göra, det måste ju vara jag som inte kan samla ihop och se allt bra, jag måste ju vara helt fast i allt jag gör och allt han inte gör och inte förstå vad jag inte gör och allt han gör.
Jag så trött på mitt liv med diagnoser, symptom och bieffekter
så trött på att veta att jag aldrig kommer få uppleva mina drömmar,
så trött på att veta att jag är fast i det här i resten av mitt liv,
så trött på att veta att det kommer aldrig bli bra igen,
så trött på att veta att jag kommer aldrig åka utomlands igen,
så trött på att va fast,
så trött på att vara fängslad,
så trött på att tänka så här när ödet är ännu inte blottat sig,
så trött på att jag skyller ifrån min otillräcklighet på min klippa när det bara är jag som kan ändra min attityd, eller iallafall skulle om jag kunde, kanske kan men vet inte hur.
så trött på mina jävla problem,
så jävla trött på att vara arg och irriterad och ledsen och trött jämt och ständigt,
så jävla trött att vara fet,
så jävla trött på att vara lat,
så jävla trött på att bara vara hemma,
och att vi aldrig hittar på annat än att shoppa, så jävla trött på att vara så mentalt uttråkad och utmattad att jag shoppar istället,
så jävla trött på ångest,
så jävla trött på mig själv och mitt negativa tänkande,
så trött på att veta om problemet och se dem men att jag av någon anledning har en spärr att jag bara inte kan göra en förändring, en förbättring.
så jävla trött på att vara ful,
så trött på min svullna näsa, vill ha tillbaka min lilla näsa, så trött på att innerst inne i smyg faktiskt tro lite att det är mitt fel att min näsa blivit så bred för att jag önskade att den blev bredare när jag var tonåring,
så jävla trött på att känna mig oälskad,
så jävla trött på att inte få vara lycklig,
så trött på dessa dagar innan mens, så trött på pms,
så jävla trött på min autism, så jävla trött på min adhd, jag är så trött på att vara människa.
Jag vill bara gräva ner mig,
Jag grät framför maylees förskolepersonal idag , jag svimmade nästan på Hemköp.
Jag är så jävla trött på att skrika,
jag är så jävla trött på att göra bort mig,
jag är så jävla trött på att behöva tänka på att säga rätt saker,
jag är så jävla trött på att tänka,
jag är så jävla trött på att känna,
jag är så jävla trött på att må ,
jag är så jävla trött på att inte kunna somna ,
jag är så jävla trött på att inte kunna vakna, jag är så jävla trött på att inte kunna sköta hus hem familj och mig själv, jag bara hatar mig själv att jag känner ich mår så här, jag vill bara sjunka igenom jorden och försvinna ibland!
jag orkar egentligen inte må så här mer men det är så här jag alltid mått och tänkt och känt, så troligtvis så kommer det oxå alltid förevigt vara så för mig.
jag vill bara må bra varför kan inte jag få vara normal ich sköta allt utan att gnälla som alla andra kvinnor gjort genom alla tider(och män, men skriver just kvinnor för att jag relaterar mig själv mest med dem även fast jag egentligen vet att jag inte borde det), jag vill bara acceptera att det är som det är,
jag hatar att jag vill röka,
men stolt att jag inte känner suget efter att berusa eller rusa mig själv,
men jag hatar att vara hungrig men inte äter för att jag vill bli smal, jag hatar att jag mår illa och får dåligt samvete av att äta,
jag vill bada utan ljud i ett varmt skumbad ,
jag vill må bra,
jag vill tatuera mig,
jag vill kunna leka med mina barn utan att känna sån utmattning ibland,
jag vill städa ,
jag vill orka fixa,
jag vill orka ha barnen själv jämt,
jag vill klara av att inte slänga saker på golvet eller stöka ner,
jag vill orka träna och äta rätt och gå ner i vikt.
Jag vill inte fastna i saker som exempel den här texten,
Jag är så trött på att bli sjuk jämt,
jag är så trött på att ha ont jämt.
Jag är så jävla trött, jag är så trött.
Jag är så trött på att varje gång något minsta lilla gått fel så känner jag precis så här och tänker precis så här, att allt är värdelöst, är så trött att inte ha den där balansen i sinnet som många andra , nu efter att ha skrivit av mig efter att ha delat med mig så ser jag ljuset, efter att ha hatat allt så mår jag bättre och känner kärleken bubbla inom mig för mina underbart fantastiska gullungar och min man jag är så trött på att kunna må så dåligt så snabbt och sedan att det blir som bortblåst tills nästa väggupp och allt börjar om igen.
Jag är så trött på att söka bekräftelse av vad som är okej och inte okej, så trött på att vara upp och ner, jag är så , så tom just nu. Nu tog det slut. Nu blev det bara stopp. Jag känner ingenting, lite dåligt samvete kanske för att ha kännt sån ilska över min man ich frustration över mina älskade barn, men vet inte om det är för att jag faktiskt känner så eller om det är för att jag vet att jag borde känna så. Jag vet att jag är störd och att många tycker jag är dum i huvudet som skriver så öppet om det, jag är dum i huvudet, det vet jag, men jag skriver så öppet om mig själv jämt pga 4 saker ,
1: jag vet att jag är udda och känner jämt ett behov av bekräftelse , förståelse och blir som en manisk känsla att behöva förklara varför jag är som jag är, jag kan inte släppa det och tänker jämt på att bli förstådd, men ibland skiter jag fullständigt i det men ibland inte, det är som två sidor av mig som kämpar om att få bestämma, men det är en av anledningarna till att jag skriver så privata saker.
2: jag vet inte riktigt vart gränsen går på för privat, för mig är det lika självklart att dela med mig av detta som när många andra delar bilder på sin mat, jag försöket läsa av vad som är normalt men det är svårt att spela den rollen när man inte riktigt förstår jämt.
3: att skriva ner allt hjälper mig att bearbeta och att dela med mig med andra ger mig mer acceptans över mig själv när jag märker att andra gör det. Jag har lättare att acceptera mig själv när andra ger mig en klapp på axeln för ibland så vet jag att mina tankar och känslor är enligt normerna väldigt fel och jag har lärt mig rätt ich fel av normer och är väldigt fast vid det.
4: av erfarenhet vet jag att man är aldrig ensam, jag är nog ensam om att ha alla dessa tankar känslor och problem men nånstans finns det någon som kanske delar något av de känslor eller problem och kansje kan min öppenhet hjälpa någon ❤️ men ofta nästan alltid när jag delat med mig av något så kommer skammen och ångern och då tar jag alltid bort det jag skrivit även fast jag redan vet det nu i förväg kan jag inte strunta i att lägga ut detta för då hjälper det mig inte, då kommer jag inte kunna släppa det. Jag vill bara vara normal utan alla dessa tankar och känslor , jag önskar mig perfektion i födelsedagspresent ☺️
Tiden går ....
Oj oj oj , har ni någon gång undrat hur det är för någon med adhd samt utmattningstillstånd ha fullt ansvar 8 timmar om dygnet för 2 småbarn? Då kan jag tala om att det är som att samtidigt som man springer maraton försöka jonglera med 4 motorsågar, konstant trött men måste vara på helspänn hela tiden och vet inte riktigt vilken av alla saker en bör börja med tar man fel går det åt helvete 😂😂😂😂 oj oj oj. Men det går framåt, jag mår bättre psykiskt även fast jag är helt slut så känns det mesta positivt. Jag har börjat med min Ritalin igen så det är nog största anledningen att humöret är bättre, är bra för både mig och min omgivning.
Förut varken orkade jag eller ville göra något, sedan ville jag orka men orkade ej, nu orkar jag egentligen inte fullt ut men viljan är så stark så gör det ändå 😃 så JÄVLA skönt att faktiskt kunna leka med sina barn, att gå promenader, läsa sagor, busa och ha kul. Känslan när ens 4åring blivit mammig igen efter ett år av att vara pappig för mamma aldrig orkat, den känslan är obetalbar, jag vill bara gråta av glädje, jag känner mig pånytt född, jag har börjat leva igen, jag har ett liv, jag är mamma och fru.
Jag har börjat virka, efter tiotal år har jag äntligen gått över tröskeln och knäckte koden till hur det går till, helt plötsligt bara så där så fattade jag av mig själv utan hjälp, jag som inte fått in ett skit innan av alla gånger folk försökt lära mig. Jag har verkligen hittat det jag älskar att göra, en perfekt hobby, så jäkla kul, har virkat hittills enbart på fri hand då jag ännu inte helt kan läsa mönster, men lär mig mer och mer och ännu inte tröttnat(peppar, peppar!)
Här nedan kommer lite av det jag virkat under dessa veckor sedan jag tog upp virknålen och bestämt mig 😃
En basker till äldsta tjejen, hon blev jätte glad och jag blev nöjd oxå
En tuttmössa till yngsta dottern 😂
En transformer ängel/troll 😃 blev sjukt nöjd med den 😃
Sen avrundar jag detta inlägg med en underbar bild på mina underbara ungar 😍❤️😍❤️😍❤️😍
❤️Puss&kram❤️
Nyårslöfte
Varje år är det samma sak, Nyårslöfte! Vem är nyårslöftet till för? hur många håller sina löften? jag vet att det är sällan jag fullföljer mina. Detta är förra årets nyårslöften..
What to do this year!....
- Gå ner sista kilona (blev gravid, gick upp 25kg)
- Åka på bröllopsresa! (längsta vi var iväg var till värmland i 4 dagar)
- Få huset grovfixat från golv till tak, källare till vind, tomten och utehusen! (vi fick iallafall en garderob undanröjd)
- Ringa tebax om näsan som jag egentligen skulle gjort efter påsk 2013:s (hoppas jag gör det detta år)
- Njuta mer, stressa mindre, älska mig själv och våga va mig själv! (fick världens deprission)
I år kommer jag ta me fan ta fram riktiga Mona;) iallafall så ofta jag kan;) 2014, nu kör vi!
Så humm vad ska jag lova i år? kanske bestika mount everest eller cyckla till bahamas :P nej skämtosido....
årets nyårslöften kommer här...
-Gå ner i vikt
-Åka på semester
-städa källaren och klippa gräset
-Ringa öra näsa hals
-Släppa fram mig själv, att våga vara mig själv mer
-ta körkort
-operera bort knöllen i bröstet
-inte ta mina nära och kära för givet
fick lägga till några ;)
pussochkram
2014 sammanfattning
God fortsättning ❤
Har varit inaktiv hela året p.g.a mitt psyke.
För att göra en lång historia kort....
2014.01.10 så plussade jag 😍 vi blev otroligt glada att det gått så fort 😊
Jag och min psykolog bestämde tillsammans att det var bäst att avsluta mina mediciner, tyvärr resulterade detta med djup deprission så i april fick jag börja med antidepressiva.
Mer om det sedan.
Sommaren var skön trots gigantisk mage Så hittade vi på saker.
2014.09.24 kom vår älskade underbara Penny till världen. Även detta skriver jag mer om i annat inlägg.
Allt har gått bra med vår nya medmedlem och hennes storasyster kunde inte vara mer stolt över sin älskade lillasyster.
Allt har varit bra under jul och nyår förutom att vi varit sjuka.
Det som varit jobbigt hela året har varit depressionen, jag har inte släppt in någon intill mig och inte svarat eller ringt för jag har inte orkat eller klarat av att prata. Så året har varit tufft men har klarat det ändå väldigt bra.
Jag är glad att jag har min make som stöttar mig oerhört mycket.
Jag börjar skriva här igen för att något fruktansvärt jobbigt har precis hänt mig och jag känner att jag måste skriva skriva skriva för att klara av att hantera och bearbeta sorgen och smärtan.
Puss 😘och kram världen
Sprid ett leende vidare till 300 personer, så får du 1000000000000tals till att le
Idag kände jag mig extra lycklig, så lycklig att jag önskade alla var lycka lyckliga som jag, men vem kan göra alla glada och hur skulle det gå till?
Jag har fått lära mig att ingen kan förändra allt men alla kan förändra något!
Så i försök att sprida en unts av glädje till alla där ute i cybervärlden la jag ut ett foto med annons på köp och sälj sidor, min egen status och andra grupper på facebook.
Detta var det inlägget:
Ges bort!!!! Jag har många leenden på lager och allt för många att klara av att håla reda på själv så kändes egoistiskt att behålla allt själv när det finns så många människor som kan få nytta av det. Leendet är i fint begagnat skick, lite skeft men är av äkta vara;-) så varsågod. Har du egna leenden till övers så gör någon glad genom att ge bort ett Du med:-D Grattis är bäst:-D
När jag la upp detta hade jag ingen anning vilken respons jag skulle få av ett litet leende, men jag nådde lite längre till mitt mål att göra alla lyckliga, jag fick iallafall ett leende på över 250 personers läppar hitills, och jag hoppas och tror inerligt att deras leenden fortsätter sprida sig till många många fler.
Tänk att om jag lyckas få 250 personer att le på 4 timmar med ett leende, tänk då hur många som skulle le om dessa 250 st fick 250 st var att le oxå på bara 4 timmar osv... tänk hur många miljoner som skulle le enbart för ett leende:)
HUR OFTA LER DU:D???
Jag ler mot 90% av dem jag möter och blir bemött tebax med ett leende 99% av de,
Hur blir du om du en morgon vaknar trött och sliten, tvingar dig upp till skola eller jobb och blir bemött med ett surt ansikte med dålig attityd?
Jag blir iallafall grinigare och inser att den känslan av att det kommer bli en dålig dag stämde!
Men...
Hur blir du om du en morgon vaknar trött och sliten, tvingar dig upp till skola eller jobb och blir bemött med ett stort tönigt glatt leende som lyser upp att det finns bara lösningar!
Jag hade iallafall sätt dagen mycket ljusare:)
Och oavsett om jag är glad eller sur så smittar mitt humör av sig på andra, som sedan i deras tur smittar av sitt humör på ännu fler osv.
Så även om morgonen gått åt skogen och du känner att allt kan flyga och fara, även om dina mungipor sträcker sig ner till knäna så tvinga fram ett litet leende, till slut kommer det falska leendet att förvandlas till ett äkta leende, det sitter i psyket. Vetenskapligt bevisat, googla å se själva;)
Varje människa vi möter har ett liv, ingen lik den andra, sina lyckor och sina bekymer, vi vet aldrig vad den mötande personens bördor är, vad den har gått igenom, hur den mår eller hur ensam den kanske är, kanske personen har 1000vänner och mår fantastiskt, kanske känner den sig ensam och oälskad.
oavsett så kan ett litet leende från en främande utsöndra de glädje hormoner som endorfiner och seratonin i hjärnstammen som ger en känsla av välbehag, Även du kommer uppleva välbehaget av att se den andre personens leende:) och förhoppningsvis och oftast gör det första leendet så att ett nytt leende sänds vidare till en till person och en till, tills den kedja av människor är så stark att glädjande leenden är något vi ser som en självklarhet att ge bort till en främling:D
Min dotter ville oxå va med och hjälpa till att sprida glädje här i världen, kan hennes leende möjligtvis få dig att le till en person och sprida vidare våran glädje?:D
:D:D:D:D:D:D:D:D:D:D:D:D:Dlots of smiles and joy to all of you:D:D:D:D:D:D:D:D:D:D:D:D:D
Bara en liten tanke
Att göra misstag är mänskligt, att inte göra dem igen är gudomlighet, att göra om samma misstag är dumhet.
Men oavsett är det viktigt att lära sig av dem och förstå dess konsekvenser.
går det ut över någon annan så ska inte skam eller stolthet få stå i vägen från en ursäkt. går det ut över sig själv ska inte skam eller ångest stå i vägen från att förlåta sig själv.
Ordspråket säger "Lär dig livets svåra gåta älska, glömma och förlåta" men i min mening är att minnas viktigt, för själen, så mitt ordspråk är "Lev vid livets svåra gåta, älska, acceptera, förstå och förlåta"
Ett misstag som din älskade gjort, ett misstag du gjort, ett misstag din fiende gjort, oavsett vem som utför misstaget kan ett misstag vara svårt att förlåta men viktigt att förstå.
Älska din älskade, Älska dig själv, Älska din fiende! Att älska sin älskade kan vara svårt, att älska sig själv kan vara svårare, att älska sin fiende kan vara svårast!
Acceptera misstaget, du gör misstag, jag gör misstag, vi är inte mer än männskliga så misstag görs på både gott och ont, så acceptera misstaget, för det händer alla!
Förstå att misstag är ett misstag inget som gjorts med vilje eller flit, så förstå att det inte är en ond handling riktat personligen till dig eller en handling du gjort med avsikt att skada andra.
Förlåta ett misstag är lättare när de tre första stegen gjorts grundlingen.
Men viktigast av allt!!! Ta aldrig fram det som en gång varit, det du än gång förlåtit skall inte användas som vapen, du kan minnas misstaget men aldrig ta upp det igen.
Det är viktigt att förstå att alla gör misstag, precis alla. Vissa misstag är ovesäntliga medans andra är livsavgörande, men utan dem skulle vi aldrig utvecklas.
Missyag ser ut och defineras på olika sätt, för mig är ett misstag något som gjorts utan en baktanke på att skada någon, ett misstag är något som bara händer, ett misstag är något man ångrar.
Men ett misstag kan även va något som man med uppsikt att ta skada men som man sedan i efterhand ångrar.
Men det finns även bra misstag, där ödet spelar in med sina pjäser.
PUSSåKRAM
bild från google
liten sammanfattning:-D
länge sedan jag skrev nått men det är ett bra tecken på att allt går som det ska:-Dallt går upp och ner, vågorna är högre än i en storm på öppet hav men oj vad man njuter av livet när vågorna lagt sig, ofta är den här känslan värd de långa perioderna som man mår värre i. flyttade hem igen från internatet för 2 veckor sedan, som jag längtade hwn:-D så mysigt att va fru, mor, matte och husägare igen. känner att charterresan till internatet 100m ifrån hemmet var väldigt behövligt. nu orkar jag mer, vill mer och kan mer. älskar min underbara make som förstår att allt blir svårt när jag mår som värst, att han stöttar och ställer upp, att han förstod att fly iväg ett par veckor var det jag behövde för att ladda batterierna inför det nya året;-)nu är det mycket man lagt på is hemma men det kommer att ta tags i när högtidsstressen har lagt sig.skriver mer sen, Tjingeling;)
Lite blandade dikter som jag skrev för flera år sedan;)
Dikt till min ælskade bebizz vår underbara kisse som blev 4 månader
Vår ælskade bebizz nær kommer du hem?
Vi ælskar deii och vill ha deii tebax igen.
Du var mer æn bara en katt, du var vær bebizz ochh vår væn.
Førrsta gången vi deii skåda..
visste vi direkt och i oss tændes en låga.
Fylld av lycka och kærlek var den låga som tænds,
lycka och kærlek utan græns.
Vårt minne av deii skall vi bæra med oss och lagas i tryggt førvar,
Men vi undrar varfør och vi vill ha ett svar.
Vi vet att du inte kommer tillbacka till oss,
men utan den tro och hopp kæns det helt lost.
Dina øgon varje gång de såg mot mig de tindra,
och in i mina de reflekteras så mina øgon æven de skimra.
Ditt ansikte har sætt sig på min næthinna,
och den bilden kommer aldrig att førsvinna.
Tanken av att du før varje dag från mig mer førsvinner,
ner från min kind tårar de riner.
Du efterlæmna stor saknad och smærta,
Du kommer alltid finnas i vår tanke och hjærta.
Den tid med deii du gett oss vill vi aldrig gløma,
længtar efter varje natt då jag om deii skall drøma.
Förrvirrad och ensam brottas jag med mig själv,
Vill ju stanna kvar i den värld där jag dansar i en älv.
Men verklighetens alla färger måste jag hållas till,
Får ej lyssna på vad mitt andra jag vill.
För syndernas lusta måste jag sonna,
inget jag gjort är värt att skona.
Med ångerfyllt hjärta säger jag førlåt,
Men inget kan gottgöra de lögner jag har dolt.
Skam och skuld över mitt egocentriska lust och begär,
Medveten om att inget ändras av mitt "jag lovar och svär",
Och en evig lusta inom mig skapar en risk tyvärr.
Levde i syndns lusta och kämpa förgäves från det helvete man även älskar,
En helt ny värld bildas framför mina ögon som att jag tidigare vart blind,
Känna skillnad på kärlek och hat gjör mig rörd och fäller en tår längst min kind.
En klar hjärna, en återställd kropp och ökat sinne,
Men mycket stryck har tagits, alra mest på mitt minne.
Räddad ur det svarta hav som dränkt många med sin kraft,
Dränkt tills man glömt bort ens liv och det man haft.
Trots den andnöd och panik den ger,
Tillfreds den del av møekret och tysnad då man ingenting man ser.
En oemotståndlig attraktion som alltid vinner i slutet,
Där enbart ens död fastställer de uppehåll som gjorts i de förflutet.
Sju dagar, elva månader eller tio år inte ens i evigt liv gan ge det stopp,
enbart tragiska försök som slutar i flopp.
Enda garantin på ett evigt slut e döden på den lusta,
Men det e vägen ditt som avgör leenden eller hjärtan brustna.
Den väg jag nu vandrar är att acceptera mitt förflutna och framtidens oförutsagda bestämmelser,
Jag lever lyckligt dag till dag och hanterar då motgångar och dagens händelser.
Den värsta tiden i mitt liv e de bästa som har hänt mig men kan även kännas som att den bästa tiden i mitt liv e det värsta som har hänt mig.
Förvirrad och ensam brottas jag med mig själv.....
It feels like im in an endless heart eake
sometime long time ago it started to break
every day a pease of my self was left alone
it was i was walking around whit a big stone
nothing could make me better i was a hopeless case
how mutch i traid i couldent look in the mirror to see my face
it wasent me i promise lisent to what i have to say
there was someone else thet walked in my clouds eatch day
there is no other way
it couldent been me
couse now i feel so free
i can breath again like never before
all my feelings are restored
you made me hole walking into my life like now other
you comforts me like a crying babys mother
i cant think me a life whitout you by my side
i need you in this scary world so wide
you makes everything so mutch better
you can make a eagel from a fether
for me your like an angel abow the sky and stars so shinie
with you around all my problems feels so unnesysery and tiny
ursäkta min dåliga englska:P
i like to belive that my life is like a story full of grase, glitter and glory,
but in reall life its nothing like that, ii feel ugely and fat and i always been an iretating little brat.
my life started like this, listend clously couse you dont want to miss.
whit difrent tools i made big scares, wiching me deed to the stars.
fearing more to be alive then in a grave, i fealdt thet i hade nothing to save
everyday something happend that rased the bar, to a normal life i feelt so far.
but this story hade a turn, it was my heart that started to burn.
but i like the reality even better than the farytale
whit burping and smockes to inhale
i like the prince in the story but i love the man you are
i made a wich with my falling star, i wicht for a normel life, to stup cuting me with my former knife.
to stop thinking on thous distruktiv taots that made me,
i know it wasent the way to be.
I am wander around in my fantasy town waiting for my prince to come
i have waited for houndreds of years, and been living trow thousends of tears, holding me on to the dream to com true, that you live whit me and i live whit you
you make me feel like a princess.. whit a pretty cute pink dress. whit flowers in my hair walking down the stair, dansing trow the buteyfull saloon, singing to birds and make gardens to bloom.
my life before this was about party and drugs, but now its all about kisses and hugs
so strange thet everything can change so fast, that i lived eatch day knowing it could be the last
so weak and uninportand littel girl, crying out to the world, to nowone to find
whit the drugs playing out my mind, looking into a mirror to see a bloody and scard face,
wonder to hmy self where am i what is this wiard out place? not nowing its my own brain i been surenderd to, but the past is the past now theres nothing to do.
how could i been living happy now if i havent seen the wirst, i had to see the end of the start first.
